Historia

Detta är historien om hur Nyländska Nationen uppkommit. Historien är skriven av arkivarie av årgång 1997, Joachim Ramström, och baserar sig på protokoll och skrifter som grävts fram ur Nationens gamla arkiv. Historien är en rekonstruering av tidigare händelser, men vissa felaktigheter i namn och datum kan förekomma eftersom en betydande del av informationen från de tidigaste åren är tämligen bristfällig.

Historien om Nyländska Nationen

Det hände sig vid tiden för sjävständighetsdagen att ett ivrigt gäng nylänningar under ledning av Magister W.E. Nordstöm tyckte att Åbo Akademi var en alltför färglös plats. Tankar blev ord, ord blev handlingar och förslaget till de första stadgandena för en ny nation lades fram. Under ett historiskt ögonblick, den 6 december 1936, kunde det första mötet med nylänningar, inalles 24 deltagare, godkänna utkastet till stadganden för en blivande storhet – Nyländska Nationen.

….medlemskap i nationen kan vinnas av akademiskt bildad person som 1) har nyländsk fader eller moder 2) vistats i Nyland så länge, att han vuxit sig in i dess förhållanden samt betraktar det som sin hembygd……..

Till grund för Nyländska Nationens stadgar stod Österbottniska Nations stadgar, som var de äldsta gällande stadgar för en landskapssammanslutning. Under första kurator W.E. Nordströms ledning kunde stadgandena godkännas den 4 mars 1937 och sedan lämnas till kårstyrelsen för stadfästande. Efter att stadgandena blev godkända kunde Nyländska Nationen inleda sin verksamhet.

…….. namnet Nyländska Nationen har tillkommit för att undvika förväxling med ärorika Nylands Nation i Helsingfors, och konkurrens med denne skall undvikas……..

Trots att den nya Nationen naturligtvis skulle komma att locka stora anhängarskaror, insåg man att även denna förening behöver finansiering för sina aktiviteter. Med hjälp av förslag från närvarande vid det första nationsmötet kunde medlemsavgiften fastställas till 15 Finska mark. Dessutom beslöts under det första historiska mötet 1936 att styrelsemedlemmarnas antal skall stanna vid 5 personer.

…….. klubbhövdingen torde helst vara begåvad med sångröst……….

Styrelsemöten hölls några gånger per år, för att besluta om diverse evenemang. Under sekreterarens översyn nedskrevs och bevarades protokollen för kommande generationer. Det första mötets protokoll kan upplysa oss om att nationen grundades till Axel Olof Freudentahls ära. Han var den som 1860 bildade det första svenska partiet i Helsingfors. Endel av mötesprotokollen finns bevarade ända från starten 1936, i originalutförande.

…….. §4 sekreteraren anmodades att med stöd av de erfarenheter hon gjort under sin studieresa till Tyskland senaste år, vid nästa möte skildra tyskt studieliv……..

Ingen nation är sitt rykte värt om man inte har en årsfest. Av sekreterarens skildringar och erfarenheter att döma ansåg styrelsen det vara hög tid att kalla till första årsfest. En årsfestkommitté tillsattes och resultatet av detta gick att skåda den 6 april 1938 kl 21.00 i studenthuset. Inbjudningar gick naturligtvis till alla broderföreningar, ÖN, ÅSL, Nylands Nation, samt speciellt utvalda gäster.

…….. styrelsen till glädje har 8 personer gjort sig anmälda till nationens årsfest……..

De ringa antalet anmälda borde i varje fall inte ha berott på supékortets pris som uppgick till anmärkningsvärda 20 mark. Att döma av deltagarantalet under årsfesten följande år, 38 personer, torde man kunna konstatera att den första årsfesten var en stor succé. Under 1938 firades julfesten för första gången, och den måste ha varit en stor tillställning, ty budgeten var 67.30 Finska mark.

Inget år är dock förbi innan bokföringen satts under lupp. Under bokföringsåret 1938-1939 kunde revisorn inte konstatera några fel i bokföringen. Däremot kunde han upplysa att Nationen hade ett bokslut på 568 mark och saldot var +34,50 mark. Vidare kunde han delge revisionsmötet att av Åbo Akademis 332 medlemmar hade en stor del, 37 personer, skrivit sig som medlemmar i Nyländska Nationen. Nyländska Nationen hade kommit för att stanna!!

Åren gick och nationen mognade och växte till sig. Trots andra världskriget fortsatte nationen sin verksamhet, till synes oberörd av oroligheterna. Alla aktiviteter hade vuxit i proportion och årsfesten var årets största evenemang som lockade vänner från när och fjärran. Nationens egna resurser räckte inte alltid till för att ordna denna magnifika fest. Verifikat och protokoll från 1943 kan upplysa oss om att man ibland fick ty sig till alternativ finansiering.

…….. anhåller härmed att av studentkåren få låna medel till ett belopp av 400 finska mark, och binder sig även därmed att återbetala skulden, plus räntor 12 mark, inom 6 månader……..

Med tanke på att årsfesten den 5.4 1946 gav Nyländska Nationen en vinst på 1 155 mark borde återbetalningen inte ha vållat oöverkomliga problem…

Som all verksamhet har sina upp- och nedgångar hade även Nationen sin del av dessa. Under 1946 meddelade sekreteraren att hon, eftersom hon flyttar ut på den nyländska landsbygden, anhåller om att bli befriad från sina uppgifter. Ett ersättande ”fruntimmer” söktes febrilt. En ersättare kunde hittas, men av oförklarliga (?) orsaker kunde inte styrelsen det året bli beviljad ansvarsfrihet förrän sent in på våren. En kris hade uppstått inom nationen. Den nya styrelsen, under ledning av Henrik Cederlöf, tog i med hårdhanskarna för att få upp nationen ur den hotande dvalan. Olika evenemang planerades i rask takt. Från detta år härstammar ett brev, riktat till länsmannen i Ekenäs distrikt, där Nationen anhöll om lov att få ordna en pjäs i Ekenäs.

……. anhålles om lov för att ordna en turné för att göra Nyländska Nationen bekant för sin hembygd……

Att satsningen på denna turné var stor kan annonser om evenemanget i hembygdens största tidning Västra Nyland kanske bevisa. Ifall turnering blev en succé eller inte står inte helt tydligt att finna i protokollen.

Det var under Henrik Cederlöf tid som det konstaterades att Nylänningarna alltför länge är borta från varandra under de långa sommarmånaderna. För att råda bot på detta beslöts att ordna en sommarträff. Henriks önskemål var att detta skulle bli en tradition. Det är säkert med stolthet och kanske också en tår i ögonvrån som Henrik kan blicka tillbaka på sommrarna fram till 1995 och NN’s traditionella sommararträffar på diverse ställen i Nyland.

Åren löpte och Nyländska Nationen lämnade tonåren bakom sig. Nationen gick från storhet till storhet och verksamheten var vida känd – kanske astronauterna såg NN:s flagga svaja högt när de blickade ut från sina fönster under första månlandningen. Beatles kom och gick, men Nylänningarna, ja, de bara forsatte och fortsatte. Inte ens kalla krigets dystra sinnestämningar kunde lindra medlemmarnas festiver. Åtminstone var festerna ett bra ställe att glömma alla problem på…

Innan nationen knappt hann hicka fanns Ekenäs-volleyboll entusiasten Mauno vid rodret för riket. Tyvärr kunde NN inte beskåda denna nylandsvän, eftersom nationen stuckit sig på en ros och lik Törnrosa fallit i en djup och verksamhetslös sömn. Det var inte förrän 1987 som en skara entusiastiska Nylänningar tog sjusovaren till minnes. Dessa Nylänningar tog sig genom törnar och taggar till den slumrande och ruggade tag i denne.

Efter stora uppoffringar och ansträngningar tog verksamheten fart igen och idag kan Fred N. Wilén med flera sitta tillbaka i sina fåtöljer och skönja resultatet av deras kurs i återupplivning. Detta år fyller nationen 69 år och en titt i verksamhetsplanen avslöjar utan tvivel att Nyländska Nationen inte längre lider av sömnbrist. Nu är det endast fast i medlemmarna att delta i alla aktiviteter och på det viset hålla nationen pulserande och färgrik.